...som den som allti ska va glad, allti ska skratta o va sprallig, allti ska kunna göra andra glada, lätta opp stämningen när den int e som bäst,  stöda o stötta, medla  o hjälpa till,  fast ja egentligen int alls räcker till.

I mellanåt när  live känns surt o ruttet, då vill ja nästan va  sur o gnälli o jävlig i all allmänhet, men d känns genast fel. Ja menar alltså int att ja vill va d,  ja menar att ja vill va d utan att ha dåligt samvete för d, tror ja...

Ja vet nog att d int e rikit så här. Ja vet att d finns folk omkring mig som bryr sig, o som verkligen ställer opp. Alltså, beror allt på nån sorts sjuk felinställning i mitt huvu. Hur rättar man till en sån? Hur låter man sig själv känna sig dåligt behandlad elär missuppfattad elär utnyttjad, elär bara på f.....t dåligt humör,  elä va som helst annat, utan att intala sig själv att man bara förstorar allt o ska skita i d?? Hur gör man d? Elär ska man göra d?

Anyway, d va d. Nu ska ja återgå ti min nya lilla terapistickning, mommovarningen blinkar o larmar....

"lodi"

 

Johannes

26 december 2009 22:49

Svårt sånt där. Jag tror man måste tillåta sig att vända på myntet ibland för att framsidan skall förbli glänsande. Förr, för tre år sedan ansåg jag mig vara ganska så glad. Jag jobbade ganska mycket på att få andra glada också. Men jag blev levande halshuggen. även om allt är mycket bättre nu så är det mycket kullis. Svammel svammel. det jag vill komma till är att jag inte tror på att det finns någon som orkar vara en solskensstråle man måste vända sig om ibland... känns som om jag tappade tråde redan innan jag började skriva....

 

loppan

26 december 2009 23:19

tappa du tråden elär int e ja glad att du skrev. Ja fatta ju pointen.
Tack!

 

jag tycker om dej hur du än är

27 december 2009 00:44

Set är väl viktigast att vara sig själv och också visa andra när man är ledsen, sur, arg etc. Alla är vi ju bara mänskor, som påverkas av en oändlig massa faktorer i vår omgivning. Visst är det jättefint att kunna vara glad och glädja andra, men det orkar ju ingen i oändlighet. Och tillgjord glädje är inte så mycket att hänga i julgranen (speciellt inte i juletider!). Speciellt som livet inte alltid är roligt, utan tvärtom kan vara ganska så jävligt ibland! Men de dåliga tiderna gör kanske att man förstår att uppskatta de goda!

Fortsätt som förr, men våga visa att du inte heller är osårbar och inte dansar på rosor! Du ger dina bloggare mycket, också om du inte alltid strålar och kvittrar.

Jättekramar,

 

en varnande mommo

27 december 2009 11:36

Mommovarningen? Varning för mommo?

 

Mer eller mindre bipolär

27 december 2009 19:41

Skulle väl vara jättekonstigt om man inte var uppåt ibland och neråt ibland? Alla är vi såna, och inte skall man känna sig dålig för det!

 

en som tycker om dej

30 december 2009 14:21

hoppas du redan klättrat upp ur gropen. Kan jag hjälpa dej? Kan låna dej en lång lång stege om det känns för högt annars. När kan jag överlämna stegen?

 

mor i snöskogen

30 december 2009 14:37

Kära lilla vännen, så där får du bara inte känna dej!!! Du får inte låta dej slås ner så där.
Du minns en som alltid kom med de tröstande orden: "Upp med svansen!!!" Inget dumt råd, eller hur?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej här har ni mig igen. E totalslut efter 2 dagar av grubblande o hårslitning. Tito e betydligt piggare nu, vill leka hela tiden o smaskar glatt i sig allt jag sätter i skålen, hittills bara sej o spad o lite piimä men iaf. Jag kan inte fatta va som...

Äntligen e pajen i ugnen! Fick ett tips på grönkålspaj av min far, en glutenfri botten på kikärter o mandelmjöl, d måst ju testas . Receptet är från DN o ni kan hitta det HÄR.    I övrigt bara undrar jag, fast jag INTTTTE vill klaga, om d faktisk...

Pling pling på bloggen. En liten tid sen sist   Eeeeeeevigheter sen sist alltså, men jag hinner inte gå in på allt som har hänt. Egentligen, va ha hänt heller (ha haa) annat än att vi yrar på som bara vi kan. Snart e d Jul o vi förbereder oss me sj...

Sjukstugan här igen. Överallt ligger d sjuklingar. Lätt att tänka på byke o packas när än den ena rumpan ska putsas, än den andra halsen lindras. Stora ljusröda tabletter ska klämmas ner i doggens hals mårån o kväll, o hans rumpa ska putsas så ofta s...

Förlåt, d ha int hörts av mig på en tid igen. D blir allti så mycke allt möjligt dom sista veckorna före semestern, o nu närmar den ju sig verkligen me stormsteg. Stormar gör d iofs annars oxå.... men iaf, FEM dagar jobb kvar, fem ynkliga små fjutted...