Från en riktigt bläig dag till en lite bättre. Ida känns d ganska bra, fysiskt åtm, psykiskt vet ja int rikit. Märker att ja int rikit vet skillnad. Ja e glad, ganska pigg o sir fram emot en massa, då tyxx ja trä på nån sorts skygglappar, ja skiter i om ja mår illa, ja ha ju vant mig vid d.

Va ti dr igår, ännu en gång. Hon lyssna, skrev o fundera, o konstatera sen att d e hemskt svårt att avgöra var fele sku kunna ligga. Ble skickad på en röntgen för att si om mina bihålor ändå fortfarande sku ha onödigt innehåll, får svar ida. Illamåendet sku möööjligtvis kunna ha nå me d o göra. Int för att d ändå makes sence. Illamåendet ha ja ju haft sen Tjeckien-resan,för 2 år sen, o juttun me bihålorna va förra nyåre...

Man kan ju gissa. Dr trodd int heller d sku va nå, men för att nu skicka mig nånstans fick d bli röntgen. Vafför int ba röntga magen iställe? elä nå...nåh, vem e ja o säga?

Nåja, skit samma. Får räcka om d. Ha fundera så hela jag knastrar dom sista dagarna. D leder ingen vart. Sku nån som verkligen vet nå kunna fundera iställe för mig, så ja nån gång sku få reda på va d egentligen e me mig.

Torsdag o duggregn. Trots allt va stegen lättare ida. Har en massa roligt ja ska göra, börjar me o koka RIKTIG tomatsoppa, me krutonger o bacon. Så e d vappu imo o d ska förberedas en del. Ingen färdigköpt potatissallad här nej   

Vappu imo ja, vädre sir int ut å villa spela me rikit. Skit samma. Kommer o ha gott folk omkring mig, o en dooooooggggg, d räcker mer än priima.

Ja e så glad för att du oxå kommer. Du vet va du betyder för mig   .

Kramar så länge

loppan