Ja va sku vi egentligen va utan våra ungar? Hur många skratt sku vi int gå miste om, hur många kramar, pussar, stolta ögonblick, chokladfläckar, söndriga glas, nerskitna golv, borttappade strumpor, sura miner, roliga utflykter, sönderskrapade knän, tandlösa leenden m.m m.m?

Ja har åtm min Nunni jag. Man glömmer så lätt va man har o va lycklig för. För att få den här dan ti en lite bättre än gårdagen tänker ja börja me några bilder ja "stal" från sonens kamera igår kväll när han hadd somna (usch vikken mor man e).

Kan man annat än bli glad när man sir dom?

Jaa nå, Korvis på sista bilden kanske int blir så glad när han minns tillfället, men annars. Dom blåa tomaterna bara ÄLSKAR jag!

D regnar ida, o regnar o regnar o regnar. Ja hoppas innerligt att alarm-mattan gör jobbet. Satt den på d lägre alarme före vi for, ja våga int lämna på d höga, tänk om hon står där hela dan o sir dum ut!!! Igår kväll traska hon fram ti balkongdörren, alarme satt igång (o d e HÖGT)...va tror ni djure gjord?

Int att hon sku ha sprungi sin väg, backat bort från mattan eller ens sitt FÖRVÅNAD ut   . Nää, hon stod kvar o såg lite dumt på mig. Aaaaargh!!!!

Nåja, nog om d. Nu ramlar d snart in folk här o vi ska ha en bra arbetsdag (precis som du) bland Janssonfiléer o rödbetor.

Pussar o sånt,

loppan