Ja va sku vi egentligen va utan våra ungar? Hur många skratt sku vi int gå miste om, hur många kramar, pussar, stolta ögonblick, chokladfläckar, söndriga glas, nerskitna golv, borttappade strumpor, sura miner, roliga utflykter, sönderskrapade knän, tandlösa leenden m.m m.m?

Ja har åtm min Nunni jag. Man glömmer så lätt va man har o va lycklig för. För att få den här dan ti en lite bättre än gårdagen tänker ja börja me några bilder ja "stal" från sonens kamera igår kväll när han hadd somna (usch vikken mor man e).

Kan man annat än bli glad när man sir dom?

Jaa nå, Korvis på sista bilden kanske int blir så glad när han minns tillfället, men annars. Dom blåa tomaterna bara ÄLSKAR jag!

D regnar ida, o regnar o regnar o regnar. Ja hoppas innerligt att alarm-mattan gör jobbet. Satt den på d lägre alarme före vi for, ja våga int lämna på d höga, tänk om hon står där hela dan o sir dum ut!!! Igår kväll traska hon fram ti balkongdörren, alarme satt igång (o d e HÖGT)...va tror ni djure gjord?

Int att hon sku ha sprungi sin väg, backat bort från mattan eller ens sitt FÖRVÅNAD ut   . Nää, hon stod kvar o såg lite dumt på mig. Aaaaargh!!!!

Nåja, nog om d. Nu ramlar d snart in folk här o vi ska ha en bra arbetsdag (precis som du) bland Janssonfiléer o rödbetor.

Pussar o sånt,

loppan

 

hanna

21 september 2010 06:55

godmorgon! jag gillar din blogg :]

http://www.metrobloggen.se/hannasegfelt

 

loppan

21 september 2010 06:57

Tack hanna!!:-)

 

karisresenär

21 september 2010 08:42

Nu har du funnit en tråd att spinna på! Din härliga unge är faktiskt något speciellt, något att leva för!!
Hoppas hundspektaklet lugnar sej...
Var hittade du biten? Ser att det är du på bilden...
Kramar kramar!

 

fortfarande låg

21 september 2010 09:05

hundspektakle, som int d sku räcka me allt annat just nu, måst tyvärr bort :-(

 

systervåtoch lite yster

21 september 2010 10:07

Ja du,int e d roliga beslut att ta gällande hundspektakel och andra spektakel men det finns en gräns för allt och när den är nådd måste man bara handla.
Det viktigaste i ditt liv just nu är DU och din lilla familj.Vi går mot den mörkaste tiden och det kan inte vara lätt att vara i en sån situation som du är just nu men kom ihåg oss som finns här ute och bryr oss om dig.
Jag hoppas du bara hittar din "lopp-sisu" och försöker orka över den värsta perioden.Tror,och vet att du kommer att känna glädje igen även om känslan nu kan vara som bortblåst!
Skickar lite tröstande kramar och många varma tankar åt dig lilla vännen.

 

barnkär

24 september 2010 13:23

Bra att du märkt att ungarna är det bästa man har! Och vad som än händer, är det ändå alltid ens ungar.
Sköt om dig och ta dig en fredagscider!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej här har ni mig igen. E totalslut efter 2 dagar av grubblande o hårslitning. Tito e betydligt piggare nu, vill leka hela tiden o smaskar glatt i sig allt jag sätter i skålen, hittills bara sej o spad o lite piimä men iaf. Jag kan inte fatta va som...

Äntligen e pajen i ugnen! Fick ett tips på grönkålspaj av min far, en glutenfri botten på kikärter o mandelmjöl, d måst ju testas . Receptet är från DN o ni kan hitta det HÄR.    I övrigt bara undrar jag, fast jag INTTTTE vill klaga, om d faktisk...

Pling pling på bloggen. En liten tid sen sist   Eeeeeeevigheter sen sist alltså, men jag hinner inte gå in på allt som har hänt. Egentligen, va ha hänt heller (ha haa) annat än att vi yrar på som bara vi kan. Snart e d Jul o vi förbereder oss me sj...

Sjukstugan här igen. Överallt ligger d sjuklingar. Lätt att tänka på byke o packas när än den ena rumpan ska putsas, än den andra halsen lindras. Stora ljusröda tabletter ska klämmas ner i doggens hals mårån o kväll, o hans rumpa ska putsas så ofta s...

Förlåt, d ha int hörts av mig på en tid igen. D blir allti så mycke allt möjligt dom sista veckorna före semestern, o nu närmar den ju sig verkligen me stormsteg. Stormar gör d iofs annars oxå.... men iaf, FEM dagar jobb kvar, fem ynkliga små fjutted...