Ja hej ja,

Sitter här som ett levande frågetecken. Va ska ja skriva? D ha hänt massor d senaste dygne, men va e värt att plita ner, o kanske viktigare, va orkar ni läsa?

Min torskrom ha gått opp i rök   , min flunssa e triifalt värre, pissfele e igång igen, MEN.....lövli o ja ha lyssna på kyrkklockor o pratat inatt, OCH, vi e nu stolta ägare ti en ny tv   . Ingenting ont som int för nå gott me sig....elä hu d nu va.

Gjord alltså d stoooora misstage inatt, ja gick på vessan. Efter d va d kört. Panacod o burana, havtornssaft ti frukost. Ingenting hjälper. Jåå nå, painkillersarna blåste förstås opp min mage ti d dubbla så nu e den o sjuk. Kanske lika bra så, d blir mer balans...

När ja gick ti jobbe ida börja ja nästan böla. D kändes tröstlöst bara. Då sa ja ti mig själv (en sak ja minns från nån film tror ja) "happy thoughts", tänk happy thoughts!!! Försökte hitta lite happy thoughts men d ble bara 2, Nunni på etta, o så en annan ja int kan nämna här. Då upprepa ja iställe ordena happy thoughts happy thoughts happy thoughts medan ja gick, bara för att mala på nånting, så ja int sku kunna tänka på d onda.

Ha sutti o googla krämpor en stund. Hitta uretrasyndrooma, någo läkarna ha nämnt fleeera gånger under åren när ja ha sprungi där. D e ju bara d att d int egentligen finns nån medicin elär nå bot för d. Nä, d sku ju va för bra för o va sant.

Dom ha töjt o tänjt på mitt urinrör o blåsa i flera etapper, d hjälpte int.  Dom ha gett långtidskurer, ja ha drucki o bälja i mig hinkvis me vatten o råa citroner, ångat me hett o ätit kur på kur på kur, plus alla painkillers förstås.  Nu ti näst ska d testas nå 6 månaders medicinering, halvt år lixom, så paus, halvt år igen, paus...

Ja börjar bli innerligt trött på d här, att ha ont o ont o ont. Vem fan orkar me d? Så när ja läste på näte fatta ja att d ändå int alls e så ovanligt. D e väl bara d att läkarna egentligen int kan förklara syndromet, elär bota d, då talar man kanske int så gärna om d heller? D känns ju ofta som fele ligger mellan ens egna öron.

Där va negativa dosen. Ja vill ju int klaga, ja menar, vi har inge krig i finland, mat har ja på borde mer än ja sku behöva, 3 dunkar vin i skåpe (bara skoja), en ljuvlig son o sambo, OCH...ja befinner mig på listan!! Men ändå, känns d när smärtan e som värst så jävla orättvist. Vafför måst ja ha just nå sånt d int finns bot på? Vafför ska d hålla på i år ut o år in?

Nåja hörni, om nån nu e kvar ännu, skit i d. Ja ha levt me d i 15 år, risken finns att ja gör d i 15 till...

Tisdag ida. Sonen har handboll, ja har svartvinbärssaft. Ikväll ska vi sortera tändstixxaskar o kaaanske kaaanske börja lite me klädskåpena.

Pussar o kramar,

Loppan

 

Pupsik

2 november 2010 11:07

Men neeeej!!! Ska det vara så omöjligt för dem att ge dig ett svar en gång för alla? Läkarna alltså. Krya på dig löppan!!!

 

deltagande men hjälplös

2 november 2010 12:36

stackars stackars dej! Och en massa mänskor orkar läsa och väntar på dina bloggerier fast dom flesta är så slöa att dom inte orkar kommentera.

Man får hoppas att dom kommer på något bot mot den där åkomman. Det måste verkligen dra ner humöret, fattar inte att du orkar le och vara glad alltid!

Du är en duktig kämpare, fortsätt med det! Kramar

 

mor i skogen

2 november 2010 12:56

Du kan inte gå på starka värkmediciner, köp genast salvan som du blev rekommenderad!!!!! Vi håller alla tummar och tår för att den ska hjälpa dej.

Kram

 

Rom-fan

2 november 2010 15:48

Vem har snott din rom? Stor brottslighet i Åbo!
Kanske du får tala nätt med någon snäll person som bor i "rom-landet"...

 

sofie

2 november 2010 18:11

fin blogggg :D
hur äre med dig då? :)
kram / www.nattstad.se/sofiecesarino
ta en titt, behöver verkligen det!

http://www.nattstad.se/sofiecesarino

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej här har ni mig igen. E totalslut efter 2 dagar av grubblande o hårslitning. Tito e betydligt piggare nu, vill leka hela tiden o smaskar glatt i sig allt jag sätter i skålen, hittills bara sej o spad o lite piimä men iaf. Jag kan inte fatta va som...

Äntligen e pajen i ugnen! Fick ett tips på grönkålspaj av min far, en glutenfri botten på kikärter o mandelmjöl, d måst ju testas . Receptet är från DN o ni kan hitta det HÄR.    I övrigt bara undrar jag, fast jag INTTTTE vill klaga, om d faktisk...

Pling pling på bloggen. En liten tid sen sist   Eeeeeeevigheter sen sist alltså, men jag hinner inte gå in på allt som har hänt. Egentligen, va ha hänt heller (ha haa) annat än att vi yrar på som bara vi kan. Snart e d Jul o vi förbereder oss me sj...

Sjukstugan här igen. Överallt ligger d sjuklingar. Lätt att tänka på byke o packas när än den ena rumpan ska putsas, än den andra halsen lindras. Stora ljusröda tabletter ska klämmas ner i doggens hals mårån o kväll, o hans rumpa ska putsas så ofta s...

Förlåt, d ha int hörts av mig på en tid igen. D blir allti så mycke allt möjligt dom sista veckorna före semestern, o nu närmar den ju sig verkligen me stormsteg. Stormar gör d iofs annars oxå.... men iaf, FEM dagar jobb kvar, fem ynkliga små fjutted...