"Coz it´s so hard to meet

the eyes that I see

when I try to open up my heart.

There´s something inside me´n I know it´s good

but understanding is misunderstood

at the end of a smile ; there´s a laugh ´n a half"

Hej,

Onsdag ida visst? D står maaaasssor på programme. Möte på ader siiidon som ja dock int alls vet om ja orkar me me den här flunssan, matmässa (julöppning...) bord man oxå hinna ta sig en titt på men int vet ja hur d blir me d heller. Kanske helt enkelt nöjer mig me lunchen o en smörgåsbeställning o sen går hem o vila. D känns lite så.

Fick sova ända ti kvart före 5 före d satt igång inatt. Tog en burana som int hjälpt o nån timme senare en panacod. Nu ha d börja ge me sig. Vaniljteét dricker ja för tillfälle, me 12 skedar honung i (kanske gör susen) men den mysiga morgonen e förbi för länge sen. D e efter att Mixu far iväg ti jobbe (ja tror nunni vaknar av dörren) ja allti hör dom tassande stegena som snabbt närmar sig vårt rum. Jo, fortfarande, trots sina präktiga nie år, kryper han varje morgon in under mixus täcke (efter att först noggrannt ha svängt dynan förstås, vår lilla bacillfjant) o ligger sen där o pyyser tills han måst opp.

Så eee d,  snart har vi Julen här igen. Ha kännts såååå avlägset, men nu igår när vi fick vårt lillajulspartaj fastslaget kändes d plötsligt helt nära. Måst ju börja köpa julklappar  , leta o gräfta efter nya recept på julgodis att testa, smida planer....fast d där me planerna tar ja d lugnt me i år. Så e d...när man befinner sig påååå listaaaaaannnn!!!!

Hejs svejs, nu ska ja ha en mugg te till. D va int så illa som ja kom ihåg.

loppkramar

Aj men pssssssssssssssssssssssssssssssssst! Höll på o glömma helt. Ja va helt TVUNGEN att knäppa några paddiga bilder igår när ja kom hem från jobbe. Dom e otroooliga. Ja vet, kvalitén e skit men d kan int hjälpas. Siiii bara på den 1a tex, som mor o son ju. Dom e lieblings, fläskis o lilla Mischa   

Ja hej ja,

Sitter här som ett levande frågetecken. Va ska ja skriva? D ha hänt massor d senaste dygne, men va e värt att plita ner, o kanske viktigare, va orkar ni läsa?

Min torskrom ha gått opp i rök   , min flunssa e triifalt värre, pissfele e igång igen, MEN.....lövli o ja ha lyssna på kyrkklockor o pratat inatt, OCH, vi e nu stolta ägare ti en ny tv   . Ingenting ont som int för nå gott me sig....elä hu d nu va.

Gjord alltså d stoooora misstage inatt, ja gick på vessan. Efter d va d kört. Panacod o burana, havtornssaft ti frukost. Ingenting hjälper. Jåå nå, painkillersarna blåste förstås opp min mage ti d dubbla så nu e den o sjuk. Kanske lika bra så, d blir mer balans...

När ja gick ti jobbe ida börja ja nästan böla. D kändes tröstlöst bara. Då sa ja ti mig själv (en sak ja minns från nån film tror ja) "happy thoughts", tänk happy thoughts!!! Försökte hitta lite happy thoughts men d ble bara 2, Nunni på etta, o så en annan ja int kan nämna här. Då upprepa ja iställe ordena happy thoughts happy thoughts happy thoughts medan ja gick, bara för att mala på nånting, så ja int sku kunna tänka på d onda.

Ha sutti o googla krämpor en stund. Hitta uretrasyndrooma, någo läkarna ha nämnt fleeera gånger under åren när ja ha sprungi där. D e ju bara d att d int egentligen finns nån medicin elär nå bot för d. Nä, d sku ju va för bra för o va sant.

Dom ha töjt o tänjt på mitt urinrör o blåsa i flera etapper, d hjälpte int.  Dom ha gett långtidskurer, ja ha drucki o bälja i mig hinkvis me vatten o råa citroner, ångat me hett o ätit kur på kur på kur, plus alla painkillers förstås.  Nu ti näst ska d testas nå 6 månaders medicinering, halvt år lixom, så paus, halvt år igen, paus...

Ja börjar bli innerligt trött på d här, att ha ont o ont o ont. Vem fan orkar me d? Så när ja läste på näte fatta ja att d ändå int alls e så ovanligt. D e väl bara d att läkarna egentligen int kan förklara syndromet, elär bota d, då talar man kanske int så gärna om d heller? D känns ju ofta som fele ligger mellan ens egna öron.

Där va negativa dosen. Ja vill ju int klaga, ja menar, vi har inge krig i finland, mat har ja på borde mer än ja sku behöva, 3 dunkar vin i skåpe (bara skoja), en ljuvlig son o sambo, OCH...ja befinner mig på listan!! Men ändå, känns d när smärtan e som värst så jävla orättvist. Vafför måst ja ha just nå sånt d int finns bot på? Vafför ska d hålla på i år ut o år in?

Nåja hörni, om nån nu e kvar ännu, skit i d. Ja ha levt me d i 15 år, risken finns att ja gör d i 15 till...

Tisdag ida. Sonen har handboll, ja har svartvinbärssaft. Ikväll ska vi sortera tändstixxaskar o kaaanske kaaanske börja lite me klädskåpena.

Pussar o kramar,

Loppan

Vissa vänner e bara mer än andra. Vissa vänner e allti på samma våglängd me en hur sällan man än träffas, vissa vänner e helt enkelt "vissa vänner".

Ja träffa en viss vän i helgen, tyvärr allt för hastigt o lustigt men iaf. Den här gången ska d bli mer än planer av vår Rituliina-helg.

På jobb igen, va aaaningen svårt o smälta imorse men här e man nu igen. Flunssan varken bryter ut elär ger me sig, bara för o jävlas den håller på så här. Känner mig slemmig o seg på alla tänkbara vis. Trots segslemmet har ja hunni baka lite extra ida, toscakakor o kanelbullar, o fixa undan oktobers räkningar. Skönt.

Nu sku d int göra nå om man fast sku bli lite sjuk elä nå....  

Nåja, ja måst bara medge, ja haaaar ingenting vettigt att komma me ida, förutom några pixx förstås  .

På några små ynkliga timmar hann vi me museum, lilla holmen, kaffe på Julius, lonkku på Sittkoffs o... ja i princip allt i Mariehamn som hadd söndagsöppet  

Seeees igen,

loppan (påååå listan)