andra funderar på karar. Jag funderar oxå, int i kare, o int på karar, men på en massa annat. Ha haft en jäfla huvuvärk ida, börja ren på morgonen i nå skede, efter lunch va d så paha att ja packa mitt pick o pack, städa undan den värsta skiten o gick hem. Envisaste sorten, va först på kvälln ja känd nån förbättring.

Ha vari en ganska sådär...såndärn...dag ida. Hela härligheten börja me att ja hitta Nunnis telefon på bottnet av paddpoolen. D i värsta morgonrusningen. D ble tårar må ni tro. Han ha faktiskt vari noga me den telefonen, så noga han kan va me någo tror ja. Va gör man då, astrött o sen ti jobb från förut? gräver fram en gammal fjong förstås för o kolla att sim-korte ännu funkka, o d gjorde d.

Lyckades me ett konstigt (vet int var d kom ifrån??) kolugn, o Titos extremt vältajmade nys-attack få ett litet leende att sprida sig över sonens ansikte, o d kändes bra. Sen kunde ja gå ti jobbe.

Nu på kvälln ha vi pilla o fiffla me samsungen, både musik, färger, ringsignaler o alarm borde stämma nu, o sonen verkar riktigt glad o nöjd, fast han me ett lite klurigt (vet int om han trots allt va så missnöjd...) smil konstatera att den kanske int rikit e pojkfärg (min gamla samsung e guldfärgad)

Nåja, slutet gott allting gott. Dan börja int så bra men sluta dess bättre iställe.

Dagens sista fundering, vill ja verkligen d här? vill ja igen stå ensam o ta allt ansvar för allting? Många tankar som snurrar i huvudet. Int så ja sku tveka, när ja rikit sätter igång o funderar, d e väl bara som ja funderar. Kanske helt normala funderingar i d här skede. Ja vet ju i o för sig att ja int e 20 mer, int har samma drajv, kraft o styrka som då, d ha ja ju känt av ren, o beibin e int ens på nära väg här ännu, men...

Ja har iställe 10 år mer på nacken (o magen, o rumpan, o ....). Borde ju vara lite erfarnare åtm, om int klokare   

Nej, nu lockar bädden. Ha en skön natt allihopa så hörs vi igen imo!!

Nattikram

Loppz

Tito ida, 12 veckor+6 dar