Hej igen,

Länge sen sist, ja veet, men ja har bara int orka. Igår klara ja förresten int av att sitta vid datorn heller. D va en lite obehaglig dag igår.

D börja på Söndag, då ja vakna på mårånnatten me konstig molande värk nere i magen, helt vanliga smärtor då d töjer o tänjer tänkte ja, men nånstans därinne blir man ju orolig iaf. Värken fortsatte hela söndan, ble varken bättre elär sämre. Sku på rådgivning på måndagmorgon så då kan ja ju nämna d tänkte ja bara. Natten mellan söndag o måndag sov ja nog nästan int alls. Tito rännde omkring me ben o leksaker (han e ett utstuderat nattdjur) o ja snurra o svängde i sängen så gott ja kunde. Att gå ti rådgivningen va en ren pina, men ja kom fram. Där kom nästa otrevliga nyhet. Mitt blodtryck va superhögt, o pulsen likaså   . Blodtrycke testades igen o då va d normalt, men pulsen gick konstigt nog int ner. Jättemyskot o ganska obegagligt. Antagligen va d iaf en summa av för lite sömn o för mycke värk. D lär inverka.

Måndan sku ja sen spendera hemma i sängen, o d gjorde ja, så länge ja kunde ligga. Mot eftermiddan ble värken helt olidli. Ja kund varken sitta, ligga elär stå, så ja vanka omkring härhemma kutryggig o gnällande. Stackars stackars Nunni. Han va iaf helt SUPER!!! så fort han kom hem från skolan gick han ut o pissittä tito, sen bädda han åt mig i soffan o sku absolut massera min rygg, laga mellanmål, läsa Nalle Puh för mig osv osv . Ja har tur som har en så snäll o förstående unge  .

Ja ha ALDRI veta att man kan ha så där ont av att vänta barn, faktiskt int. Från tide då ja vänta manolis minns ja ingenting sånhärnt, int ens någo som kommer nära. D va hemskt igår, tårarna sprutade o ja tvivlade ti 200% på mig själv o min förmåga att en vacker dag föda fram ett barn. Kände mig helt j***a patetisk. Sen ble ja ju orolig oxå, att d va någo förtidiga värkar elär någo. Eftersom Manolis togs me "kinahack" som han själv säger, har ja ingen aning om hur värkarna ska kännas!

Nunni hämta panadol av grannarna o d tog så småningom delvis bort värken, som nu hade spritt sig ut över vänstra halvan av ryggen oxå.

Nu e ja sjukskriven ti torsdag o ska ta d lugnt. Fick låna en blodtrycksmätare o både igår kväll o nu imorse va blodtryck OCH puls nere vid normalt igen. Skööönt. En annan sak som e skön e att vi lyssna på babyns hjärtslag igår på rådgivningen o d pumpa på som d ska. Man blir ju halvcrazy av såndärnt, inbillar sig d värsta osv. Usch!

Nåja, där va d. Nu ska ja återgå ti soffan igen. Nunni bädda den så fint åt mig igår. Hoppas nu bara att d här va en engångsföreteelse. Ha hört om folk som har d hela graviditeten  .

Förresten börja d i o me d här kännas mycke verkligare d hela, me babyn menar ja. D väcktes nån beskyddar-instinkt elä någo i mig, modersinstinkt kanske d e. Där finns faktiskt ett litet liv i min mage, o d e opp ti mig hur d livet mår.

Nu ska här skötas loppor minsann, både stora o små!

kram

Lopan

 

6ten

1 mars 2011 10:22

Ta de lugnt o pyssla om dej, skönt att du har Nunni som sköter "markservisen"!!
Kraaamar, 6ten o ka

 

orolig mor(mor)

1 mars 2011 13:43

Du tycks inte komma undan lätt med någonting nuförtiden, stackars vännen. Nu gäller det bara att försöka hålla humöret och vila och sköta om sej. Hoppas faktiskt det går om snabbt,och inte är något värre.

 

matmamman

1 mars 2011 13:52

Kära barn sköt nu om dig så det inte blir något värre, du har ju större delen av väntan kvar ännu. Man tror lätt att man orkar med mera än man gör och förstår inte att ta det tillräckligt lugnt.
Ett liv i lugn och harmoni!!!

 

den hemliga

1 mars 2011 14:53

Ojoj så du haft det jobbigt! Tänk att Manolis är så omtänksam och fin, han blir nog ännu bättre när han blir stor. Hoppas nu att detta går över, annars blir det ju för himla tröttsamt. sku ju va bra om du fick en förklaring varför du hade ont förstås också. Man hinner föreställa sig både det ena o det andra, spec. nattetid om det råkar sig så.

 

Hundvakten

1 mars 2011 15:32

Du var nog ganska modig som vågade dig på valpskolning trots allt! Fast kanske höll det tankarna från pinan? Braves Mädchen, braver Knabe, braver Hündchen!

 

Korrekturläsaren

1 mars 2011 15:33

...braveS...

 

yster dyster

1 mars 2011 17:32

Med tillräckligt starka piller klarar man sej väl en stund på en hundskolning, men hur hälsosamt det är det är en annan sak. Hoppas nu verkligen att du blir lite piggare, trycken sjunker och huvudvärken ger med sej.

 

Pupsik

1 mars 2011 20:45

Precis när man sitter och undrar om allt månne e ok när här e så tyst. Fy för såna där skrämmande grejer! Vilken tur att du har en fin sjuksköterskeson som tar hand om dig. Ta

http://pupsikgoes.com

 

lugna loppan

2 mars 2011 07:06

Hej pupsik! ja tar ja tar ;-)
Ja mår lite bättre nu, hoppas kunna gå på jobb imo, men härefter blir allt me snigeltempo.

 

sivulle

2 mars 2011 07:07

valpskolan kunde vi bara int missa, o just då kändes d nästan drägligt efter panadolen.

 

BHFZ

4 mars 2011 09:33

Hoppas du mår bättre nu redan, förstår att du haft en jobbig period. Fint att du har en så hjälpsam och förståndig son, han är ändå så liten ännu att det är ganska ovanligt.
Kampanda, kampanda, det önskar vi dig och det är vad du behöver! Förutom stöd och hjälp såklart!

 

Anna

4 mars 2011 11:40

fin blogg :-)

http://balh.blogg.no

 

petra

5 mars 2011 13:18

vilken otrolig härlig liten grabb du har som pysslar om mamma.
stora kramar till er alla, ta det lugnt o lyssna till din modersinstinkt!

 

L8

5 mars 2011 18:38

jo int sant, han e ganska speciell, som varenda en unge för sin mor <3
Kram ti dig!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej här har ni mig igen. E totalslut efter 2 dagar av grubblande o hårslitning. Tito e betydligt piggare nu, vill leka hela tiden o smaskar glatt i sig allt jag sätter i skålen, hittills bara sej o spad o lite piimä men iaf. Jag kan inte fatta va som...

Äntligen e pajen i ugnen! Fick ett tips på grönkålspaj av min far, en glutenfri botten på kikärter o mandelmjöl, d måst ju testas . Receptet är från DN o ni kan hitta det HÄR.    I övrigt bara undrar jag, fast jag INTTTTE vill klaga, om d faktisk...

Pling pling på bloggen. En liten tid sen sist   Eeeeeeevigheter sen sist alltså, men jag hinner inte gå in på allt som har hänt. Egentligen, va ha hänt heller (ha haa) annat än att vi yrar på som bara vi kan. Snart e d Jul o vi förbereder oss me sj...

Sjukstugan här igen. Överallt ligger d sjuklingar. Lätt att tänka på byke o packas när än den ena rumpan ska putsas, än den andra halsen lindras. Stora ljusröda tabletter ska klämmas ner i doggens hals mårån o kväll, o hans rumpa ska putsas så ofta s...

Förlåt, d ha int hörts av mig på en tid igen. D blir allti så mycke allt möjligt dom sista veckorna före semestern, o nu närmar den ju sig verkligen me stormsteg. Stormar gör d iofs annars oxå.... men iaf, FEM dagar jobb kvar, fem ynkliga små fjutted...