Fredag

D ha vari en fin fredag, skön på alla vis. Igår kväll prata ja mer än på länge me nån ja tycker om. D fick mig på gott humör o gav mig en skön natt me mer sömn än på länge. Så tack för d du.

Ida flöt allt på igen på jobbe, me lite mera energi, lite mera ork o glädje över d ja gör där. Ja mådde mycke bättre.

Sen dr, en äldre man. Han hadde mig att blåsa, pipa, hosta o frusta, lyssnade, hackade o bankade, lyste i öron, näsa & svalg. Satt inne ganska länge o pratade. Han trodde inte d konstiga i bröstet beror på Tito (puuuuh!!!), int heller astma. Han trodde mest på nån sorts kvarbliven flunssa som spökar i mina luftgångar.

FATTA va skönt. Ja nästan studsa ut därifrån, allt kändes så mycke lättare. Ska ändå fortsätta hålla koll på blodtrycke, o försöka ta d ganska lugnt, o d gör ja ju, så gääärna   .

Hemma väntade oss far från urskogen o enhandarbetsintresserad Tito, som ida försökt sig på lite stickning.

Laga lite mat före parenteserna styrde tibax mot skogarna o sin svarta ångestboll Zarah. Nämligen friterad kyckling, ett recept ja hitta igår tror ja, o absolut ville testa. Nu e ju chanserna att d ska misslyckas, elä bara int va nå extra gott, lika stora som att d e d när man testar nya recept så där hux flux, men ja hadde en känsla me d här, o den stämde.

Utgick från d här recepte men ja hamna ändra lite på d, för ingredienserna tog slut. D ble faktiskt jätteknaprigt o gott, kycklingen ble int alls torr heller. Jättelyckat!!! D kommer ja garanterat att göra igen.

Min version:

4 kycklingfiléer i mindre bitar (salta & peppra)

Panera i hälften polenta hälften glutfritt skorpmjöl

Ja krydda paneringsmjölet me salt & paprika (1 tsk per dl mjöl)

o fritera i kokosfett (jo faktiskt, d lukta apa medan man stekte men kändes int alls av i smaken. Nuggetana kändes int heller alls feta o oljiga som friterad mat ofta gör.

Nu ska ja lägga mig. Min enoooooorma mage tar emot när ja sitter   

Puss & Kram o en trevlig helg ti oss alla!!

loppz

Hej igen,

Länge sen sist, ja veet, men ja har bara int orka. Igår klara ja förresten int av att sitta vid datorn heller. D va en lite obehaglig dag igår.

D börja på Söndag, då ja vakna på mårånnatten me konstig molande värk nere i magen, helt vanliga smärtor då d töjer o tänjer tänkte ja, men nånstans därinne blir man ju orolig iaf. Värken fortsatte hela söndan, ble varken bättre elär sämre. Sku på rådgivning på måndagmorgon så då kan ja ju nämna d tänkte ja bara. Natten mellan söndag o måndag sov ja nog nästan int alls. Tito rännde omkring me ben o leksaker (han e ett utstuderat nattdjur) o ja snurra o svängde i sängen så gott ja kunde. Att gå ti rådgivningen va en ren pina, men ja kom fram. Där kom nästa otrevliga nyhet. Mitt blodtryck va superhögt, o pulsen likaså   . Blodtrycke testades igen o då va d normalt, men pulsen gick konstigt nog int ner. Jättemyskot o ganska obegagligt. Antagligen va d iaf en summa av för lite sömn o för mycke värk. D lär inverka.

Måndan sku ja sen spendera hemma i sängen, o d gjorde ja, så länge ja kunde ligga. Mot eftermiddan ble värken helt olidli. Ja kund varken sitta, ligga elär stå, så ja vanka omkring härhemma kutryggig o gnällande. Stackars stackars Nunni. Han va iaf helt SUPER!!! så fort han kom hem från skolan gick han ut o pissittä tito, sen bädda han åt mig i soffan o sku absolut massera min rygg, laga mellanmål, läsa Nalle Puh för mig osv osv . Ja har tur som har en så snäll o förstående unge  .

Ja ha ALDRI veta att man kan ha så där ont av att vänta barn, faktiskt int. Från tide då ja vänta manolis minns ja ingenting sånhärnt, int ens någo som kommer nära. D va hemskt igår, tårarna sprutade o ja tvivlade ti 200% på mig själv o min förmåga att en vacker dag föda fram ett barn. Kände mig helt j***a patetisk. Sen ble ja ju orolig oxå, att d va någo förtidiga värkar elär någo. Eftersom Manolis togs me "kinahack" som han själv säger, har ja ingen aning om hur värkarna ska kännas!

Nunni hämta panadol av grannarna o d tog så småningom delvis bort värken, som nu hade spritt sig ut över vänstra halvan av ryggen oxå.

Nu e ja sjukskriven ti torsdag o ska ta d lugnt. Fick låna en blodtrycksmätare o både igår kväll o nu imorse va blodtryck OCH puls nere vid normalt igen. Skööönt. En annan sak som e skön e att vi lyssna på babyns hjärtslag igår på rådgivningen o d pumpa på som d ska. Man blir ju halvcrazy av såndärnt, inbillar sig d värsta osv. Usch!

Nåja, där va d. Nu ska ja återgå ti soffan igen. Nunni bädda den så fint åt mig igår. Hoppas nu bara att d här va en engångsföreteelse. Ha hört om folk som har d hela graviditeten  .

Förresten börja d i o me d här kännas mycke verkligare d hela, me babyn menar ja. D väcktes nån beskyddar-instinkt elä någo i mig, modersinstinkt kanske d e. Där finns faktiskt ett litet liv i min mage, o d e opp ti mig hur d livet mår.

Nu ska här skötas loppor minsann, både stora o små!

kram

Lopan