Inte klokare, men äldre

13 oktober 2011 11:35

Steg 1: man ser framåt, varken på det som varit eller på det man är i just nu. Tids nog blir dom tiderna också ljusa minnen!
Steg 2: man kommer ihåg att hur j-t det än känns finns det massor som har det värre...
Steg 3: man gratulerar sig varmt till ens en natts sömn och firar den grundligt! Ett ljus i det stora mörkret!

en annan

13 oktober 2011 11:46

Vet du, det är oundvikligt att få såna downperioder i det här läget. Blir säkert bättre när Pontus blir litet större och nöjdare med livet. Helt beundransvärt och otroligt att du orkar så bra som du gör. Man blir ju lätt litet isolerad när man har så mycket att ta hand om du har just nu. Men du har ju släkt och vänner som stöttar dig, så det ordnar sig nog.

Kent

13 oktober 2011 11:58

Tsemppiä vaan.
Du e stark du klarar allt. !!

mor i skogen

13 oktober 2011 13:06

Du har faktiskt klarat hela det stora paketet på ett beundransvärt sätt och t o m kunnat ha riktigt roligt och skrattat hjärtligt ibland! Den som sett det hela på nära håll vet att du verkligen inte haft det lätt, tror inte att många skulle ha klarat det - med pubertetshund som reagerat på omställningar och ständigt skrikande baby. Men kämpa på, det blir bättre. Har nästan lust att skriva det kan bara bli bättre! Kramar o hör av dej då det blir för kärvt!

B

13 oktober 2011 13:31

Bitterhet är ju inte precis din grej, men för mycket är för mycket. Förutom att sköta din krävande familj har du säkert också ekonomiska problem att kämpa med då du är hemma med babiesen. Men det finns en mycket gammal bok som heter "Ensam är stark". Tänk på det vännen! Kämpa på och nog blir det bättre då babiesen blir äldre och slutar gråta. Hunden växer ju också, och din äldre son kanske kan hjälpa dig? Kramizar!

Philosophen

13 oktober 2011 15:51

"The darkest hour is just before dawn..."

Pupsik

13 oktober 2011 16:18

Styrka till dig Loppan! Såååå mycket styrka!

Viola

13 oktober 2011 16:44

Jobbigt :( hoppas det kommer bättre tider snart!

Pupsik

13 oktober 2011 17:05

Det där med bitterhet annars... jag undrar om det inte är en process som man liksom måste låta få ta tid. Jag tror inte att man lämnar bitter om man inte vill, men det kan ta sin lilla tid att komma över det. Ljus i tunneln och allt det där.

Magenbitter

13 oktober 2011 18:17

Håller med, bitterhet är inte din grej! Ironi, sarkasm, nattsvart humor - ja, nattsvart humör - nej, det är inte du! Det kan väl bara bli bättre? Vad sade neuvolan om kolikskrik/skrikkolik (fina nya ord va!)???

pajvän

13 oktober 2011 18:24

Har du varit på jobb idag? Är det inte lite för tidigt? Och med lillpojken?

inte utan mina söner

13 oktober 2011 18:34

Han skrek så hjärtskärande (tur på ett sätt) på r.g oxå att hon skicka oss en våning opp o kolla öron + lungor. Allt väl där tack o lov, nå nytt virus dom e rädda för. Kolik tyckte dom sen, så grattis ti oss, o dom magiska 3 månaderna e tydligen nuförtiden 4....

inte utan mina döttrar och min son

13 oktober 2011 19:54

A-a, det var väl vad vi lite misstänkte - och fruktade! Men det borde väl i alla fall gå om. Tur i alla fall att de inte hittade något fel! Kramar

Nerd Aid

13 oktober 2011 20:57

1. Mark entire word "bitterhet" and hit Delete button;
2. If <1> does not help, place cursor immediately right of <t> in "bitterhet", then hit Backstep; hit Backstep; hit Back...
3. If neither <1> or <2> does help, never mind; you have probably forgot about your bitterhet. Sorry to have reminded you!

loppan

14 oktober 2011 08:30

Tack ti er alla för att ni stöttar & skriver. D känns bra att läsa, för d mesta... ;-)
kram

Anonym 1

14 oktober 2011 09:07

Vi hoppas alla att ni haft en lite bättre natt nu också!!!