Guttten Gurten,

Hej ja....här har ni mig igen, om ni nu finns därute ännu. D gör ni förstås, men kanske int "här" längre. Nåh, ja försöker mig nu på att blogga igen iaf. Känns helt konstigt, e fortfarande int helt säker på va ja gör, elär om ja ska göra d. Båda ungarna sover, Tito ha vari ut ren o ja tänker int diska undan, så här sitter ja me lite tid, för sova tänker ja int heller, rikit ännu..

D e ju ett tag sen sist. Ja minns int ens va som ha hänt, bara att d e en massa. Tiden flyter lixom på som i dimma som folk brukar säga. D e fullt opp hela tiden men man gör egentligen ingenting. Elär jo, man gör, på tok för mycke hela tiden, men int såna saker som räknas lixom. Att sköta hem o hus räknas int, d hör ju bara till. Märker ni hur ja yrar, o ja ha knappt kommi igång ännu . . .

Några månader ha alltså gått. D ha vari opp o d ha vari ner, mera ner måst ja tyvärr säga, men ja hoppas d börjar va nog av den sorten nu. Åtm lilla Pondling ha ändra aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaavsevärt ti d bättre, vår lilla guldbagge, kakkakanon, pruttelutte-truddelutt, nå mer babygullejollerdoller ni vill höra?

Iaf e han 6 månader nu, SEX MÅNADER!!!! ett halvt ÅÅÅÅÅR!! Han e (o förblir?) skallig o tandlös o krypa vill han icke heller, men han äter iaf me god aptit  . Sover gör han oxå, betydligt godare o mer än förr, men naturligtvis vaknar han för säkerhets skull  1-2 gånger per natt o för att fylla sin lilla magge. D gör ingenting för nuförtiden somnar han nästan om före man hinner lägga ner honom i egen säng igen. 

Så e d Titling, vår lilla långhåriga tonårsbest. Ganska mycke av min tid o energi går ti honom. Ja försöker febrilt få bort hans dragande i kopplet, o efter månader av stannande o svängande (o svärande o perklande) tycker ja mig kunna se en liiiiiten förbättring. Tålamod tålamod tålamod, o ja tror faktiskt d kommer att bli bra. Ha börjat i hundskola me honom oxå igen, o tränar små tricks som gimme 5, hämta saker o skuffa  boll. D e jätteroligt, när otåliga jag äntligen inser att saker o ting tar tid, o att ja behöver flera ton mer tålamod än ja trodde ja har, men....men men, vi ha lyckats me en del, o när nu en gång  positiviteten verkat ta över ida kan ja väl oxå skriva att ja tror vi kommer att lyckas me mycke mer ännu. 

Nästan lika febrilt som ja försöker få honom att sluta dra i kopplet försöker ja ibland oxå ta bilder på honom.

D lyckas ibland bättre..

och ibland lite sämre....

Behöver ja tillägga att han ÄLSKAR snö?

Ja tror att ja ska sluta här. Känns passligt som 1a bloggeri efter en så lång paus. Vi får sii hur d blir me bloggen i framtiden. Blir d rajjtan-tajjtan me kommentarer o annat najs kanske ja kommer igång igen, vem vet  .

Nu ska ja iaf sova lite, så gunatt på dig,

Loppan