Ja åtm vid matbordet brukar alla va glada i d här huset. D e int sällan jag blir påmind om vikken tur jag har, me ungar som äter så bra. Känner många som har d betyyyydligt jobbigare me sina små. D trilskas o d gnisslas, en dag äts int d ena, en annan dag duger bara vindruvor. Säkert int så lätt alla gånger. Vet hur frustrerad jag själv blivit o d e int ofta d händer här. Ja tror på att man ska va konsekvent, och bestämd. Int kanske tvinga i barnen mat, d tror ja int man kommer nån vart me, men absolut int heller ge efter. I vårt hushåll blir man utan både mjölk o mat om man drar tiräckligt i mammas bräckliga nervtrådar. D kanske låter gammalmodigt (känner ren hur hårknokan o läsglasögona växer ut på mig) men så ha ja gjort, o d tog int många gånger kan ja tala om före Pondusen förstod att vill han ha mjölken lönar d sig klämma in lite mat oxå .

Nåja men iaf. Senast i förrgår tänkte ja på d här när ja stod o stekte sönderfallande kikärts-nöt-biffar, o Ponde hängde i ugnsluckan o tiggde efter smakprov. Han älska dom! Samma me batatröstin ja gjorde förra helgen, o bataten som ble kvar skar ja i kuber o koka. Han sluka den me hull o hår, utan smör till o me!!! o han verka faktiskt gilla d! D e ju hur roligt som helst att se ungarna äta så. 

Int kan ja klaga på Manolis heller. Vet hur en del av hans kompisar e me maten, antar att d hör lite ti åldern. Va d än beror på e ja sååååå lycklig över att ha en ung man (2) i huse som gärna testar nya saker, kanske ibland me en liten rynka över näsan, men oftast gillar han d iaf, o jag tror aldri han ha vägrat smaka. Dom få saker han int äter e väl leverlåda, musslor o torksrom . D må gå, leverlådan i d här huse går ändå oftast åt hunden, o musslorna o torskromen tar ja gärna hand om själv. Musslor gillar förresten Pondus oxå. Han titta visserligen liite skeptiskt på mig medan han tugga i sig men iaf.

Äta bör man...

Hundmaten går oxå hem..

Här trivs den lilla gubben, vid spisen 

Har tänkt nångång, att då båda ungarna har en så god aptit, då måst dom ju kanske ha ärvt den av mig. Men....jag har ju all min kvar???

Hejs Svejs, nu måst ja sluta för vi ska snart..... jo gissa.....UT O ÄTA   

Kramar

loppan

 

Mat Glad

24 februari 2013 22:08

Minerna runt bordet beror väl också på vad det är som finns på bordet...

 

loppan

25 februari 2013 12:14

Kanske d, ibland. Men för det mesta är det ingen skillnad vad det finns på bordet, bara d finns nånting :-D
Typiskt att efter d här inlägge har vi nu haft några småknarriga dagar, men jag tror d e mer tänder på gång, o då e ju ingenting riktigt normalt ;-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej här har ni mig igen. E totalslut efter 2 dagar av grubblande o hårslitning. Tito e betydligt piggare nu, vill leka hela tiden o smaskar glatt i sig allt jag sätter i skålen, hittills bara sej o spad o lite piimä men iaf. Jag kan inte fatta va som...

Äntligen e pajen i ugnen! Fick ett tips på grönkålspaj av min far, en glutenfri botten på kikärter o mandelmjöl, d måst ju testas . Receptet är från DN o ni kan hitta det HÄR.    I övrigt bara undrar jag, fast jag INTTTTE vill klaga, om d faktisk...

Pling pling på bloggen. En liten tid sen sist   Eeeeeeevigheter sen sist alltså, men jag hinner inte gå in på allt som har hänt. Egentligen, va ha hänt heller (ha haa) annat än att vi yrar på som bara vi kan. Snart e d Jul o vi förbereder oss me sj...

Sjukstugan här igen. Överallt ligger d sjuklingar. Lätt att tänka på byke o packas när än den ena rumpan ska putsas, än den andra halsen lindras. Stora ljusröda tabletter ska klämmas ner i doggens hals mårån o kväll, o hans rumpa ska putsas så ofta s...

Förlåt, d ha int hörts av mig på en tid igen. D blir allti så mycke allt möjligt dom sista veckorna före semestern, o nu närmar den ju sig verkligen me stormsteg. Stormar gör d iofs annars oxå.... men iaf, FEM dagar jobb kvar, fem ynkliga små fjutted...