Alldeles enastående hysteriskt kul o konstigt känns d att veta att ja imo står där igen, i "mitt kök" på Troja. Väldigt delade känslor. En del av mig vill rusa tibaka flera månader o bara fortsätta lunka på vår vana lunk härhemma, den andra delen pirrar av förväntning o spänning inför måråndan o framtiden.

D ska väl kännas lite vemodigt oxå antar ja, annars sku man int ha haft d bra. Men d känns inte lite vemodigt, d känns mycke vemodigt att vinka farväl ti dom fria mornarna o dom långa länkarna me gröna parker, lekpauser o ingen brådska i världen nånstans.

Nu får ja iställe välkomna en ny period, öppna en ny (fast ändå gammal) dörr i livet. Säga hej hej ti tiiiiidiga mornar o säkert en hel del tjuras i början, men oxå nya rutiner, nya människor som har tid o ork för Pontus på ett helt annat sätt än jag, en massa lek för honom o en massa kastrullskrammel för mig . D ska bli roligt att umgås me lite annat folk igen, att prata mer me vuxna (oxå om annat än ungarna). Ja ser oxå fram emot att börja intressera mig för matlagning o bakning igen, att sitta o skriva matlistor så d sprakar om pennan, att när den värsta tröttheten e över o vi vänjer oss vid den nya dygnsrytmen vakna på mårån o ivrigt (relativt iaf) hoppa opp för att komma iväg ti jobbe. Jag hoppas o tror oxå att vi i o me den här förändringen alla kommer att börja uppskatta varann mer, att den tid vi kommer att va hemma automatiskt kommer att bli mer "quality time", tills den idyllen oxå spricker förstås o d blir bara vardag av allt. Gud va positiv ja låter. Nä, men på riktigt. D känns bra d här. 

Ovanför Pontus packad o klar på väg ti sin 1a dag ensam på dagis. Tiputäcke spydd han ner 5min före vi sku iväg så d ble Mumin som fick följa me. På andra bilden väntar han på mat (va annars?)

Just d ja, 1a dan va ju ida. Hadde ingen aning om hur han sku ta avskede på mårån, så ja blev glatt överraskad då han lugnt stanna i tantens famn då ja gick ut o vinka åt mig genom fönstret utan en tår!!! Ja stega iväg då, så fort ja kunde, utan att vända mig om, utan att vinka fler gånger, mest för att han inte heller sku börja gråta, eller så kanske för att ja ifall han sku göra d int sku sii d? Ja vet int, ja va ett virrvarr av känslor just då.

Han hadde fått några gråtskov under dagen berätta dom, men inget riktigt hysteriskt, han hadd allti lugna sig ganska fort. Ätit 2 portioner gröt på mårån o en massa sommarsoppa ti lunch, speciellt potatis sa dom o tyckte d va lustigt, men dom visst ju int då ännu att han ÄLSKAR taatis . På pottan hade han oxå gått flera gånger o ja, va mer e d nu sen o berätta, jättebra tyckte dom d hade gått. Såååååå skönt o höra! Nu e d bara att hoppas d går lika bra imo då ja faktiskt ska iväg PÅ JOOOOOOOBBBBBBBB när ja ha fört honom. 

Nu ska ja gå o hårtorka mina jobbkläder. D ble o tvätta dom lite sent....

Pontus klarar sig alltså, nu e d mig ni får hålla tummarna för  

Loppan som INTE alltid gillar regnet...

 

Lantis

7 augusti 2013 20:33

Duktig liten dagisgosse! Och du klarar dig nog! Klart att det känns litet skakigt efter en så lång "semester". Go on, break a leg!

 

cyklar omkring i nattsärk

7 augusti 2013 21:25

Jamen parkerna finns ju kvar på kvällarna och hela helgen vetdu! :)

 

Helen

7 augusti 2013 22:51

Visst är det konstigt att gå tillbaka till rutiner och tider att passa . Och jag har inte riktigt kommit i fas med det , har liksom det bättre hemma . men så är jag ju inte nöjd med min jobbsituation så det är väl därför . Fast att umgås med vuxna lite mer är riktigt kul .

Kram

http://stenstromsbloggeria.blogspot.se

 

Tanten från landet

8 augusti 2013 15:12

Det kommer nog att gå riktigt bra så snart du kommer in i rutinerna. Men all vår början bliver svår heter det ju! Lycka till för er båda.

 

Lottiz Fotograferande fyrabarnsmamma

8 augusti 2013 19:58

Vad skönt att allt fungerar bra för er. Men visst är det en omställning. Men i slutändan blir nog allt bra ändå bara man trivs med sitt jobb.

http://lottizdays.blogg.se

 

tintarella di luna

8 augusti 2013 20:55

Viktigt jo att trivas med jobbet! Då går man ju gärna på jobb och får ut något av det!

 

Vännen

8 augusti 2013 21:50

Tror nog att du platsar bra på ditt arbete och säkert bra att du får träffa dina gamla goda arbetskompisar igen. Litet tid får du ge dig men sedan går det nog bra. Önskar lycka till!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej här har ni mig igen. E totalslut efter 2 dagar av grubblande o hårslitning. Tito e betydligt piggare nu, vill leka hela tiden o smaskar glatt i sig allt jag sätter i skålen, hittills bara sej o spad o lite piimä men iaf. Jag kan inte fatta va som...

Äntligen e pajen i ugnen! Fick ett tips på grönkålspaj av min far, en glutenfri botten på kikärter o mandelmjöl, d måst ju testas . Receptet är från DN o ni kan hitta det HÄR.    I övrigt bara undrar jag, fast jag INTTTTE vill klaga, om d faktisk...

Pling pling på bloggen. En liten tid sen sist   Eeeeeeevigheter sen sist alltså, men jag hinner inte gå in på allt som har hänt. Egentligen, va ha hänt heller (ha haa) annat än att vi yrar på som bara vi kan. Snart e d Jul o vi förbereder oss me sj...

Sjukstugan här igen. Överallt ligger d sjuklingar. Lätt att tänka på byke o packas när än den ena rumpan ska putsas, än den andra halsen lindras. Stora ljusröda tabletter ska klämmas ner i doggens hals mårån o kväll, o hans rumpa ska putsas så ofta s...

Förlåt, d ha int hörts av mig på en tid igen. D blir allti så mycke allt möjligt dom sista veckorna före semestern, o nu närmar den ju sig verkligen me stormsteg. Stormar gör d iofs annars oxå.... men iaf, FEM dagar jobb kvar, fem ynkliga små fjutted...